Madagaskar – möjligheter att skapa inkluderande ekonomisk tillväxt.

Världsbanksgruppen presenterade 7 december 2021”Country Private Sector Diagnostic: Creating Markets in Madagascar for Inclusive Growth”. Rapporten innehåller dels en situationsanalys, dels rekommendationer för Madagaskars ekonomi.
Världsbanksgruppen konstaterar att covid-19 krisen inneburit ett hårt slag för Madagaskars ekonomi. Krisen har slagit hårdast mot den stora majoritet (94 %) som arbetar i den informella sektorn, men även lett till arbetslöshet i beklädnadsindustrin och besöksnäringen. Därtill drabbas landsbygdsbefolkningen (vilken utgör 80 % av landets befolkning) allt värre av klimatförändringsrelaterade naturkatastrofer: torka, cykloner, översvämningar. År 2021 är det fjärde året av torka och allt svårare hungersnöd i södra Madagaskar. Till följd av dessa kriser, bedöms den extrema fattigdomen i Madagaskar ha ökat till att omfatta79,7% av befolkningen under 2020.

Madagaskars regering har berett en krisplan för landets ekonomiska återhämtning ”Plan Multisectoriel d’Urgence” (PMDU) samt justerat den strategiska ”Plan Emergence Madagascar” (PEM) till att fokusera på områden som kan gynna den ekonomiska återhämtningen.
Att rädda liv och skydda sårbara, säkerställa arbetstillfällen, minska finansiell press på företag samt stödja hållbar tillväxt inom näringslivet beskrivs som uppgifter för Madagaskars regering – men till vilket stöd skall ges från Världsbanksgruppen, IMF, FN-organ etc internationella organisationer.

Rapportens situationsanalys tar fasta på tre hinder för den privata sektorns deltagande i Madagaskars ekonomiska återhämtning:

1) Regelverk: Instabil politisk styrning av näringslivet. Återkommande politiska kriser. Obegripliga regelverk.

2) Infrastruktur:2.1 Transporter: Extremt dåligt och glest vägnät, ytterst lite järnväg. Usel vägförbindelse från huvudstaden till landets enda större hamn. Endast två internationella flygplatser. Dåliga anslutningar inom såväl som mellan transportslag. Naturkatastrofer förvärrar bristande underhåll av transportnät. Höga transportkostnader även ett resultat av höga bränslepriser. Dödligheten på vägarna är hög (Madagaskar rankas 152 av 175 länder avseende ”road fatality”).
2.2 Elektricitet: Låg kapacitet, föga utbyggt, oförutsägbara och ofta långvariga elavbrott. För företag som är anslutna till elnätet innebär återkommande strömavbrott och varierande strömstyrka skador i produktionen (t ex på utrustning), leveransförseningar, förlorad försäljning.
Endast 26 % av befolkningen har tillgång till elektricitet av något slag, endast 12 % av befolkningen är anslutet till elnätet. Detta innebär att Madagaskar är bland de minst elektrifierade länderna i världen. 
Elektrifiering är av grundläggande betydelse för den digitala infrastruktur som landets utveckling behöver.

3) Tillgång till finansiering: Banksystemet är föga utbyggt, i synnerhet på landsbygden där 80 % av befolkningen bor och vanligen livnär sig på självförsörjningsjordbruk. Den utbredda fattigdomen anges som ytterligare skäl till att endast 18 % av samtliga hushåll på Madagaskar har tillgång till konto (vilket är väsentligt färre än för genomsnittet för Afrika söder om Sahara: 43 %). Endast 4 % av Madagaskars invånare över 15 år har lånat från bank/finansiell organisation. För landsbygdens invånare är siffran än lägre: 2 %. Tillgången till kredit är bland de lägsta i Afrika söder om Sahara.
Jordägarförhållande: Svårigheter att få äganderätt till fastighet/mark innebär hinder för investering p.g.a. den osäkerhet det innebär vad gäller framtida värde av investeringen. Det försvårar även möjligheten att få kredit när krav på denna typ av säkerhet ställs.

Rapporten avslutas med att Världsbanksgruppen ser närmare på tre områden för vilka tillväxt potentialen bedöms extra god (jordbruk inkl förädling av jordbruksprodukter, beklädnadsindustri, turism) samt ger rekommendationer för åtgärder på kort sikt (1 år) och medellång sikt (1-3 år).

Hela rapporten (125 sidor) ”Country Private Sector Diagnostic: Creating Markets in Madagascar for Inclusive Growth” finns att tillgå som pdf.

Bilden ovan ger en summering av orosmoln för Madagaskar – inklusive dess ambitiösa hantverkare.
La Maison Afrique FAIR TRADE stödjer hantverkare, som t ex Madame Clarisse och Madame Ariette (på fotot), vilka båda bor i en by på den Madagaskiska landsbygden där de flätar hattar och väskor. Här är de på väg hem till byn med materialet de använder i tillverkningen: soltorkade raffia palmblad från landets kustregioner. Tillverkning av väskorna och hattarna kräver inte elektricitet – bara hantverksskicklighet. Inköpen av material etc finansierar de med räntefria lån från La Maison Afrique FAIR TRADE. La Maison Afrique FAIR TRADE ordnar även exportadministrationen och transporterna av varorna. Stödet till hantverkarna på Madagaskar fortgår sedan 1995.
Du konsument! Stöd hantverkarna på Madagaskar genom att köpa deras varor hos de butiker och kyrkliga församlingar som utgör La Maison Afrique FAIR TRADE återförsäljare. Handla för Madagaskars möjligheter till inkluderande ekonomisk tillväxt och Hållbar Utveckling!

 Är du intresserad av att bli återförsäljare av La Maison Afrique FAIR TRADE sortiment? - Du finner information på den här webbsidan. Välkommen att registrera ditt företag!